Sedan det här året börjat har tre personer jag haft i mitt liv på ett eller annat sätt, dött i cancer. Först Curt, min sambos underbara låtsaspappa, sedan Karin, min fina gamla kollega på Coop, och nu senast min underbara barndomskamrats mamma Marie. Det är lite för mycket nu, cancern har kommit alldeles för nära. Början på det här året har varit nog så jobbigt, och jag försöker att sluta omge mig med all negativ energi som just nu verkar flöda fritt överallt. Jag känner att jag har blivit mer sluten igen, vet inte vem jag kan prata med, får höra på omvägar om vad personer sagt om saker jag berättat i förtroende, och sedan har de lagt in en liten egen twist på det. Jag orkar inte, jag är redo att bara ge upp. Ibland blir jag bara så tom på känslor, jag tappar tron på människan, på världen och på livet. Det finns ljusglimtar såklart, det finns de få människor som gör allt värt att ta sig igenom för. Det finns personer som inte kan kämpa längre och för dem, de som var så levnadsglada, vill jag leva. Jag önskar att folk kunde sluta göra varandra illa, och nu pratar jag inte om krig i världen, det är förstås jättehemskt och det måste stoppas! Just nu pratar jag om det krig som pågår i min värld. Kriget om familjen, kärleken och rätten att få falla isär för att kunna börja läka. Jag vill be om ursäkt till dem som jag inte orkat höra av mig till, dem jag skulle vilja umgås med. Men just nu mellan jobbet och soffan finns det inte så mycket av mig själv kvar. Energin är på noll, jag önskar att jag kunde rycka upp mig och bli som förut igen men det kommer ta tid.

Första advent har varit, ingen snö på backen utan bara regn och slask. Har julbakat och pyntet ligger bara en armlängd bort men det känns så fel att sätta upp något innan den där rätta julstämningen infinner sig.

Mix Megapol har ju börjat med julmusiken 24/7 och det är underbart för jag älskar verkligen julmusik. Men när det inte känns som jul så blir det bara tokigt.

Idag kom svärmor Lena förbi med en jättefin julkorg från henne och Curt, fylld med bland annat lokal glögg gjord av en gammal hockeyspelare, jättespännande.

I år är det tio år sedan mormor gick bort, och i och med att Dennis farmor gick bort tidigare i höst så känns det som att julkänslan är väldigt viktig då de båda var julmänniskor.
Det kändes alltid som "Kalle Ankas jul" när man kom hem till mormor, riktig gran och en massa pynt och ljus. Första julen utan mormor var hemsk, hon var julen och den som höll ihop alla. Nu bor jag inte hemma längre och jag kommer mest troligen inte att fira julen hemma utan det blir bara Dennis och jag.
Därför vill jag ha jul så länge som möjligt för att få känna mig nära alla de mina.

Dags att sova, ska jobba julbord hela helgen så det är bäst att sova så länge som möjligt.

Blev en liten spontan utgång igår, Johanna och hennes vän Christina kom förbi och fortsatte med förpartyt. De skulle komma vid sju men de kom inte fram förrän vid nio haha muppar. Vips efter tequila och annat gott så skulle vi med på krogen. Dennis kusin Robin fick vara lite skjuts och han följde med in. Mysko att ingen av vakterna i dörren tog leg, eller ja det var en liten flottig kille som lukta pizza som stod där och såg mer ut som att han släppte in dem han tyckte passade, så kanske inte så konstigt.

Hade benhinneinflammation redan innan jag kom till krogen och nu är det i det närmaste brutalt! Fuck va hemskt ont det gör! Men så kul vi hade och dansade som tok, kom hem och hade nästan inget smink kvar i ansiktet, fy satan vad varmt det var.
Hem och öronen ringer, fötterna värker huvudet bultar. I med massa vatten, ta en dusch, huvudvärkstablett och sedan sova. Sen så vaknar man 7 och är tipp topp! Så jäkla skönt att inte bli bakfull!

Nej nu ska jag plocka undan lite flaskor och skit, luktar alkis i lägenheten för Dennis ställde fram sina "specialdrinkar" som ingen rörde för det var typ bara sprit haha..

Nåväl kul att få komma ut lite och leka av sig!

Har hört om kokosoljans magiska krafter från en hel hög med människor och jag spred den informationen vidare till min mor som medan jag var i Övik beställde hem en hel drös. Underbar som hon är så fick jag med mig en burk som jag nu har öppnat och ska testa.
Det ska tydligen vara bra för det mesta, nervändar, mage, vikt ja hur mycket som helst. Läste på burken och det stod att det är mestadels mättat fett i den, blev lite förskräckt och tänkte "oh no, inte ska man trycka i sig transfetter och sånt" men tydligen är det mättade fetter som gallan inte behöver bryta ner (som jag fattade det) utan det ska tas upp av kroppen och göra nytta istället. Hoppas på ett mirakel för magen och kanske slutar mitt ärr att besvära mig, man kan ju alltid hoppas!!